NSA, FRA, privatliv…

Man blir så trött. Jag blir så trött i varje fall. 

Men lite kan man faktiskt skylla problematiken på systemen.  Det är lite dumt att de flesta system för kommunikation går via en central server. Bättre vore om fler protokoll var peer to peer samt krypterade. Det borde helt enkelt vara tydligare när man gör cyberrymdens motsvarighet till att skicka brev, skicka vykort eller mötas på ett fik.

Epost ser nog de flesta som något privat. Tyvär så är det ungefär lika privat som att skicka vykort. Här tror jag att vi måste tänka om på sikt. Steg ett är att kryptera rubbet. Enbart mottagarens adress behöver vara öppen, även om det kanske är praktiskt om även avsändarens adress finns tillgänglig. Epost blir då semi-privat då det fortfarande går via mail-servers och de är lätta att avlyssna för att samla in metadata (alltså vem pratar med vem).

Nästa steg är peer-to-peer. Att skippa servern och prata direkt gör det mycket svårare att samla in metadata. Dels så måste man hålla koll på vem som är vem vilket inte är så lätt alla gånger (byt dator och du har bytt IP, medans epostadressen är densamma oavsett dator)  och dels så finns det inget naturligt ställe att avlyssna som begränsar datamängden så som i fallet med mail-servrar. Vanligt prat drunknar snabbt i informationsströmmen från exempelvis bit-torrent. Svagheten ligger kring hur man får kontakt med sina bekanta eftersom ens IP-nummer ändras. Lättast är om alla hänger på samma server för den initiala kontakten. Det betyder att man måste ansluta till just den servern via någon anonymeringstjänst, exempelvis TOR. Låter kanske krångligt men ska inte behöva vara det för en användare.

Men egentligen ska det ju inte behövas!  Fast man får en bonus. Är man säker (säkrare) från statens klåfingrar så är man säker (säkrare) från illvilliga människor som vill sno ens data.

Är ju nästan så att man blir lite inspirerad till att koda ihop något :D

Varför har man ett försvar?

Dagens debatt om försvaret är riktigt deprimerande.​ Diskussionen verkar kretsa kring huruvida Ryssen vill invadera oss eller inte. Det är ett väldigt svart-vitt sätt att se på saken. En mer subtil problematik kretsar kring vårt oberoende som stat. Det är uppenbart att försvaret idag endast kan hantera ett begränsat angrepp. Tanken som många för fram är att vi i en framtida krissituation inte står ensamma utan det är exempelvis en konflikt mellan Ryssland och NATO som vi dras in i. Därmed behöver vi bara försvara berörda delar av Sverige, exempelvis Gotland. Problemet med detta är att vi förutsätter att vi är även i framtiden är allierade med NATO. Det betyder att vi måste föra en NATO-vänlig politik – alltså är vi inte oberoende som stat. Ett starkare försvar skulle därför göra oss mer fria att agera efter eget behag på den politiska arenan.

För att göra vårt beroende mer gripbart kan nämnas CIAs nyttjande av Arlanda när de transporterat misstänka terrorister. http://www.expressen.se/nyheter/expressen-avslojar/cia-planen-landade-i-sverige/​ eller varför inte The Pirate Bay-målet? http://sv.wikipedia.org/wiki/Pirate_Bay-målet#Politiskt_efterspel

Jag anser att ambitionsnivån på vårt försvar måste höjas rejält så att vi kan leva i ett fritt och oberoende land. Det gör vi inte idag.

Nyheter VS allmänbildning

Jag har länge haft åsikten att man bör läsa nyheter för att hålla sig informerad om omvärlden. Att de flesta håller sig informerade om vad som händer både inrikes och utrikes är ett krav för att en demokrati ska fungera. För att hålla sig informerad förlitar de flesta sig på journalistkåren via TV, tidningar och radio. Inte bara för egen räkning utan för samhället i stort.

Tyvär är inte detta optimalt. För att förstå varför måste vi påminna oss om vad nyheter är för något. Nyheter är rapporter av något något oväntat eller tragiskt som hänt eller att någon form av förändring skett. Detta kan illustreras med skillnaden i rapporteringen av misären i Nordkorea med jordbävningskatastrofen på Haiti. Det är inte graden av misär som i sig ger nyhetsvärdet, utan att det är något nytt. 

Detta har i varje fall två effekter. En effekt beror på att vi inte har ett perfekt minne och att vi tenderar att fokusera på sådant som är "på tapeten". Lite raljerande kan man säga att om ett flygplan kraschar blir vi flygrädda en stund tills vi hittar något annat att oroa oss för. Hur det går i ett exempelvis ett val kan alltså avgöras av vad som rapporteras i nyheterna månaderna före. Detta är allmänt känt och det var tydligt under Obamas omvalskampanj att de två parterna försökte styra mediaflödet.

Den andra effekten är att långsamma förändringar sällan ger upphov till mer än en notis för ens det är "försent". Detta trots att det kan vara riktigt viktiga saker det handlar om. Ett aktuellt exempel är skicket Sveriges försvar är i. Att vi inte har mycket till försvar vet nog alla, men att det är så illa som det nu kommit fram förvånade i varje fall mig. Just denna gradvisa förändring har gjort att nyhetsvärdet har förblivit lågt ända fram till denna punkt.

Så, vad göra? Steg ett är att inse att nyheter inte räcker till för hålla oss informerade till den grad som vi bör kräva av oss själva. Vi behöver mer aktivt uppmuntra grävande och djuplodad journalistik. Det är intressant att jämföra DN.se med pappersutgåvan (alternativt digitalversionen på dagensnyheter.se). DN.se har högre nyhetsvärde på sina artiklar, men informationsvärdet ligger klart under det hos pappersutgåvans. Dessutom ger en prenumeration den ekonomiska stabilitet som analyserande journalistik kräver. Utöver dagstidningarna finns det diverse magasin som inte drabbas av pressen av det dagliga nyhetsflödet. Här finns alltså en förutsättning till en annan typ av journalistik. Motsvarande program återfinns även hos TV-kanalerna, men där tenderar journalistiken att luta åt det sensationella. Troligtvis för att TV-kanalerna alltid tävlar om tittaren.

Som vanligt får vi vad vi förtjänar. Vill vi ha riktigt bra journalistik måste vi även se till att stödja densamma. Att vara först är inte samma som att vara bäst. Så släpp det krampaktiga taget om "nyheter" och bli informerad på riktigt.

Ja, det här med TV

Lagen om TV-avgift ska vara teknikneutral sägs det. Men hur neutralt är det egentligen med specialregler för ett visst medium – TV?

Public service brukar försvaras med att det står för oberoende nyheter och finkultur (i motsats mot den hjärndöda smörjan de kommersiella kanalerna sänder). Det är fina mål, men man kan ha några invändningar

  1. Varför är TV-sänd kultur finare än icke TV-sänd kultur, säg opera? Borde inte operan också få en egen avgift?
  2. Oberoendet hos SVT är en chimär. Enligt anslagsvilkoren* ska nya permanenta programtjänster (bland annat) anmälas till regeringen för godkännande!
  3. Nyheter har inte alls den kontrollerande effekten på statsapparaten som de flesta vill tro. Vikten av oberoende nyheter är således inte så stor som den verkar. Varför det är så återkommer jag till framöver. Men kort kan sägas att det borde vara mer program av typen Uppdrag Granskning och mindre "DET HÄR HÄNDER JUST NU FÖLJ OSS LIVE".

Förutom detta så kan man konstatera att TV är en föråldrad teknik. Få sändningar tjänar på att de sker på en bestämd tid utan möjlighet till att pausa. Lättast är att räkna upp undantagen. Sport, musik och…? Det mesta tjänar på att ligga uppe som video on demand. Vidare krävs inte heller längre en stor TV-studio med tillhörande teknisk utrustning för att göra "TV". Detta har spelvärlden insett för länge sedan som strömmar turneringar, träning, diverse shower med mera.

Ett framtida scenario som är tekniskt möjligt idag är:

  • Lägg avgiften på skatten och frigör ca 150 miljoner kr.
  • Inrätta en statlig journalistikbyrå vars enda uppgift är att bedriva journalistik. Mediet får variera efter vad som anses bäst lämpat för varje projekt.
  • Driv ett statligt mediabolag vars enda uppgift är förmedlandet av nyheter och kultur. Ett bolag som står för de tekniska lösningarna med andra ord.
  • Förmedla kulturbidrag frikopplat från dess medium. Teater och "TV" får således dela på samma pott.

Om 15 år kanske vi är där... :-\

* http://www.svt.se/omsvt/fakta/public-service/article122868.svt/BINARY/Anslagsvillkor+2012

Nu kör vi!

Hå hå ja ja, nu äntligen är det dags att börja blogga. Och det utan publik dessutom! För vem bryr sig om självupptagna individer som "måste skriva av sig" egentligen? :-D

En mer positiv vinkling är att jag äntligen börjar tillföra något till massan av information som internet utgör istället för att enbart konsumera.

Vill man verkligen sätta sig på en piedestal (jazzå stavas det zå?) så kan man konstatera att en demokrati värd namnet kräver engagerade medborgare som gör sin röst hörd och vågar diskutera även lite svårare frågor än fotboll och TV.

Ja, egentligen vill jag bara höra min egen röst ;)

Välkommen ^_^